Sverige
Bakgrund
Sverige är ett industrialiserat och urbaniserat land med 10 miljoner invånare och en yta på 450 000 km², med stora, glesbefolkade landsbygdsområden. Ungefär en tredjedel av befolkningen bor på landsbygden och många landsbygdsregioner i Sverige upplever utflyttning, särskilt av unga kvinnor, som flyttar till större städer eller till Stockholm (Rauhut och Littke, 2016). Ett framträdande när det gäller Sverige är den offentligt finansierade barn- och äldreomsorgen, socialvården samt hälso- och sjukvården. Föräldrar kan ta ut 18 månaders föräldraledighet finansierad via skattesystemet, varav tre månader är öronmärkta för varje förälder. En jämställd föräldrafördelning uppmuntras, dock tog pappor i Sverige år 2002 endast 30 % av den totala föräldraledigheten. Det svenska Living Lab:et fokuserar på Jönköpings län, som kännetecknas av ett “traditionellt könskontrakt” (Forsberg, 1998) och ligger nära botten på “jämställdhetsrankinglistor” i Sverige (SALAR, 2016). Länet har en relativt låg andel kvinnor i kommunala politiska organ, en hög grad av könssegregering på arbetsmarknaden och ett stort lönegap mellan könen (Länsstyrelsen, 2017). Män äger fyra av fem lantbruk, medan skogsbruket är jämnare fördelat mellan kvinnor och män. Cirka 9 procent av kvinnorna och 18 procent av männen på landsbygden är egenföretagare, vilket motsvarar de nationella siffrorna (Sköld et al., 2018).
Population density (2022)
Source: Statistics Sweden (SCB)
Kvinnoledda innovationsstrategier
Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet – ska enligt regeringen integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av medel för forskning och innovation. Myndigheten bör också arbeta för att säkerställa att jämställdhetsperspektiv ingår i de projekt de finansierar “när det är tillämpligt”. Tidigare forskning har dock visat att innovationspolitiken inte har integrerat ett jämställdhetsperspektiv, utan istället bidragit till att göra män och manligt kodade aktiviteter till normen (Petterson, 2007). Dessutom sätts målet att vara ekonomiskt konkurrenskraftig tydligt före målet om jämställdhet (Petterson, 2007). Ett fokus på manlig konnoterad teknisk och vetenskaplig kunskap som den ”viktiga kunskapen”, och representation av uppfinnare som män har också varit vanligt. Enligt Nyberg (1999) har innovationer och uppfinningar maskulina konnotationer, eftersom kvinnliga uppfinnare har gjorts osynliga, t.ex. genom att män söker patent för deras innovationer (Barwa & Rai, 2003). På grund av den horisontella könssegregeringen på arbetsmarknaden har det funnits en tendens att tro att kvinnor inte kan uppfinna tekniska produkter, utan snarare saker relaterade till hemmet. Att föreställa sig innovation i ett nytt ljus kan dock synliggöra “paradoxa rum” för feministiskt motstånd där innovationer skapas (Pettersson och Lindberg, 2013).
Living Lab:ets fokus och mål
Fokus för det svenska Living Lab:et är kvinnor aktiva inom jordbruk, skogsbruk och relaterade verksamheter.
De främsta målen för vårt Living Lab, i linje med GRASS CEILING-projektet, är att deltagarna ska utveckla sig själva och sina företag – samt arbeta med nya idéer. Deltagarna får möjlighet att utveckla idéer och innovationer som kan möta samhälleliga och miljömässiga utmaningar för att bidra till ett hållbart och jämställt samhälle samt en levande landsbygd. Eftersom Living Lab följer en deltagande metod kommer de mer specifika målen att utvecklas och fördjupas under projektets gång.
Aktiviteter och innovationer som utvecklas
Inom ramen för vårt Living Lab arrangerar vi workshops där deltagarna diskuterar innovativa idéer; de hinder de stöter på och det stöd som behövs. Ibland bjuder vi in ”stakeholders” som är olika relevanta organisationer såsom länsstyrelsen, regionen och Science park för att diskutera deras åtgärder med deltagarna, utifrån deras behov av stöd. Under workshoparna har vi diskuterat bland annat jämställdhet, innovation, hållbarhet och landsbygdsutveckling. Deltagarna delar ett starkt engagemang för att bidra till hållbar landsbygdsutveckling – och vikten av kvinnors entreprenörskap för en sådan utveckling. På den första Living Lab-workshopen, under en övning som kallades “Löpsedeln”, uppmuntrades kvinnorna att skapa visioner för framtiden – att föreställa sig vad de och Living lab:et kommer att ha uppnått under GRASS CEILING-projektet och därefter. Under övningen identifierades att workshoparna bidragit till att skapa förutsättningar för blomstrande landsbygdsområden – inklusive välfungerande vård och barnomsorg, fler kvinnor på landsbygden som driver landsbygdsföretag och en större grad av självförsörjning inom livsmedelsproduktionen.
Hur aktiviteterna passar in i de övergripande GRASS CEILING-målen
De genomförda och planerade aktiviteterna för vårt LIving lab överensstämmer med GRASS CEILING-målen, särskilt målen:
Samskapande av kunskap om genusnormer och drivkrafter/möjliggörare för kvinnoledd innovation. Med hjälp av denna samskapade kunskap kommer Living lab:en aktivt att stödja kvinnliga innovatörer att diskutera och bidra till kvinnoledd innovation inom jordbruk och landsbygdssamhällen, inklusive idéutveckling och innovationsprocessen, nätverkslärande, tillgång till relevant kunskap och utbildning samt finansiering.Organisera specifika sessioner i de LIving lab:en där kvinnliga innovatörer diskuterar sina innovativa initiativ, de hinder de stöter på och det stöd som behövs med relevanta mångaktörer för att samdesigna förändringar i jordbrukskunskaps- och innovationssystemet (AKIS) för att möta kvinnors behov.
Deltagare i Living Lab
Living Labet omfattar totalt åtta kvinnor som arbetar med följande: ekologisk och konventionell nötköttsproduktion, gris- och korvproduktion, häststall, gårdscafé och -butik, ostproduktion, skogsbruk samt turism.
När det gäller gruppen externa aktörer är en central intressent Länsstyrelsen i Jönköping. Andra intressenter engageras under projektets gång.
